lördag 15 mars 2008

Med mera betraktelser

Satt stilla, rummet snurrade runt mig som i en vildsint dans av älvorna. Jag kunde inte andas, vågade inte röra mig alls. Hjärtat kändes som om det var på väg ut ur kroppen på mig. Jag vet vad hjärtat beror på i a f. Det finns i vår släkt. Min mor har det, min bror har det, min morbror opererades för ett par år sedan. Det är bara att acceptera. Den första gången jag fick känningen var när jag segnade ihop när jag jobbade på Folkhögskolan i Bollnäs. Skrämde kanske slag på Inger i receptionen. Sedan har det hänt ett par ggr. Det är aldrig roligt. Men på läkarintyget står det exakt vad det är. Visst i mitt fall finns det visa saker jag kan göra för att inte framkalla det. Det finns saker som går att göra åt det. Rummet slutade snurra efter ett tag.
Jag funderade ett tag. Hur kommer det sig att jag precis som min mor sparar varje papper, varje journalanteckning, dagboksblad och liknande? Jag vet svaret.

I går kväll hade jag en liten spelning med Daniel, Fredde-amoll och Nikke var med. Sedan kom det ännu mer folk. Var rätt gemytligt och roligt. Spelade igenom fem av mina låtar.
Danne tog fram årets actionrulle och satte i. "Bilskojarna". Snacka om att demolera en bil.

Har fått enorm respons på min insändare. Fattar kanske inte riktigt vad det var som gjorde den så speciell. Jag skrev ju bara från mitt sargade hjärta. Om hur ja gser på livet. Men Marie, Linda och Johannes kanske har rätt. "Det är få som gör det du gör Micke"
Men varför ska det vara så svårt att visa hur mycket man uppskattar någon?
Jag tycker att det är det viktigaste som finns på denna jord. De man älskar och vill ha i sin närhet är så otroligt viktiga att ge den uppskattningen.
Vissa glömmer bort det. Vissa bryr sig inte alls. Vissa tar kärleken för given. Vissa tar människor för givan. Använder dem för sin egen vinning för att sedan lägga dem åt sidan när deras ego fått de som de önskat eller då de inte kan rida på en våg som de trodde var möjlig.Varför ska det vara så svårt att visa de man bryr sig om att man älskar dem. Att man egentligen inte klarar sig utan dem.

Nej nu ska jag jobba.
Mycket med Ikaros som ska klaffa och det är verkligen på väg nu.
Ikväll blir det väl gitarrspel och lite annat.
Nej nu måste jag jobba.
Återkommer under dagen

2 kommentarer:

Anonym sa...

Nej du ger tusan i det. Du har fortfarande massa saker att göra. Du ska ju vara vakt på vårt bröllop ju.
ja han friade igår. Underbart. Utan dig hade detta aldrig varit möjligt.

Anonym sa...

Min far sa till dig.
"När gud skapade dig krossade han urnan du var stöpt i för att inte någon annan skulle bli som du" så otroligt rätt han hade. Han hälsar och han kommer fortfarande ihåg dig.
Du gjorde intryck på mig när jag lyssnade på din föreläsning. Du gav mig ett nytt synsätt på mitt liv. Tack så mycket.